Adrie Meijer - Praktisch woodenboek Nederlands-Zweeds

24

och:

gebeuren v (gebeurde, is gebeurd) 1 hän | da (-de;-t) ⇒ Grundformerna är alltså: Nederländska : gebeurde, is gebeurd Svenska : hände, hänt

När den svenska översättningen består av ett verb i kombination med ett annat ord (partikel) meddelas det så här:

achterblijven v (bleef achter, is achtergebleven) 1 stanna (-de;-t,-d) kvar ⇒ Grundformerna är alltså: Nederländska : bleef achter, is achtergebleven Svenska : stannade kvar, stannat kvar , kvarstannad

Många verb i svenskan och nederländskan är starka och oregelbundna. Också dessa former hittar du som böjningsformer efter uppslagsordet och översättningarna. Till exempel:

snijden v (sneed, h. gesneden) skär | a (skar;skurit,skuren) ⇒ Grundformerna är alltså: Nederländska : sneed, heeft gesneden Svenska : skar, skurit, skuren

I några enstaka fall ges också presensformen, när den formen är svår att lista ut. Till exempel:

zijn v (is;was, is geweest) var | a (är;var;varit)

Obs: när ett verb har fl er betydelser med samma översättning och samma böjningsformer meddelas böjningsformerna bara efter första översättningen. Till exempel: bieden v (bood, h. geboden) 1 bjud | a (bjöd;bjudit,bjuden), er | bjuda (-bjöd;-bjudit, -bjuden) • het land heeft veel te ~ landet har mycket att (er)bjuda 2 bjuda • hij bood zesduizend euro voor de auto han bjöd sextusen euro för bilen

⇒ Det svenska verbet bjuda i betydelsen 1 och 2 har samma böjningsformer: bjöd, bjudit, bjuden.

5 . 4

Pronomen

Vid nederländska uppslagsord som är demonstrativa pronomen meddelas neutrumform singularis och pluralform. De här formerna ges också vid den svenska översättningen. Till exempel:

deze dem.pron (dit,deze) denna (detta,dessa), den här (det här,de här), den (det,de)